Regeringen vill tillåta polisen att införa tillfälliga visitationszoner där personer kan visiteras utan konkret brottsmisstanke. Enligt det omdebatterade lagförslaget, en lagrådsremiss, ska zonerna införas från och med den 28 mars. Polisen ska få rätt att besluta om tillfälliga zoner i avgränsade områden där det finns en påtaglig risk för skjutningar eller sprängningar till följd av konflikter mellan eller inom gäng.
Inom dessa zoner får polisen kroppsvisitera personer och undersöka bilar i letandet efter vapen eller sprängämnen utan konkret brottsmisstanke. Beslutet måste dock vara nödvändigt för att förhindra brott och får gälla högst två veckor i taget.
En av de största invändningarna mot förslaget är att kroppsvisitationerna kan skada invånarnas tillit till polisen, särskilt om det finns misstankar om etnisk profilering. Lagförslaget förbjuder etnisk profilering, men tillåter visitationer baserade på annan profilering, som exempelvis klädstil förknippad med ett brottsligt gäng.
Polisen måste dokumentera alla ingripanden och informera allmänheten om beslutet att upprätta en säkerhetszon. Det förväntas ha en förebyggande effekt och kyla ned gängkonflikter i området.
Även om vissa, såsom polisen och vissa kommuner, är positiva till förslaget, har andra, inklusive Malmö och Stockholm, samt JO, JK och DO, uttryckt negativitet. Lagen är dock i linje med utredningsförslaget och inga större förändringar har gjorts.
I Danmark har polisen använt visitationszoner i 20 år och fattat över 200 beslut, varav 14 under 2022.
Lagförslaget om säkerhetszoner innebär att polisen får fatta beslut om tillfälliga zoner, som kan gälla i högst två veckor åt gången. Beslutet måste avvägas mot nyttan av att inrätta zonen och integritetskränkningen ska vara proportionell. Beslutet kan överklagas till förvaltningsdomstol och polisen är skyldig att informera allmänheten om beslutet.
