Förundersökningen om Estonias förlisning återupptas inte, enligt Åklagarmyndigheten. Här är de senaste turerna kring vraket.
Estonia sjönk natten till den 28 september 1994 på väg från Tallinn till Stockholm. 852 personer omkom, varav många svenskar. Bara 137 människor överlevde.
Under 1990-talet bedrevs en förundersökning om det begåtts brott i samband med Estonias förlisning. Den lades ned av åklagare 1997.
Krav på utredning
Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats var att fästena och låsen till Estonias bogvisir varit underdimensionerade. När bogvisiret lossnade forsade stora mängder vatten in på bildäck och fick fartyget att kantra. Överlevare och anhöriga har dock krävt att det snabba förloppet då fartyget sjönk måste utredas ytterligare.
2020 uppdagades i en tv-dokumentär ett tidigare okänt hål i fartygets skrov. Det fick den estniska haverikommissionen att inleda en ny utredning för att granska uppgifterna. Statens haverikommission i Sverige och Olycksutredningscentralen i Finland har hjälpt till.
I flera omgångar har det skett nya undersökningar kring Estonias vrak, bland annat med hjälp av fjärrstyrda undervattensrobotar. I juli förra året bärgades också bogrampen för närmare undersökningar.
Slog i botten
En studie genomförd på uppdrag av Estlands haverikommission kom i september förra året fram till att de tidigare okända hålen i skrovet sannolikt uppkom i samband med att fartyget träffade botten.
I november 2022 fick Åklagarmyndigheten en begäran om att återuppta den nedlagda förundersökningen om det begåtts brott i samband med Estonias förlisning eller att det skulle inledas en ny med anledning av uppgifterna i dokumentären. Men nu avslutas ärendet med motiveringen att det i de senaste utredningarna inte har framkommit något som ger anledning att anta att brott har begåtts.
