I skuggan av Vladimir Putins Ryssland ökar förtrycket i allierade Belarus, ofta omskrivet som Europas sista diktatur. När landet går till det regimen kallar val sitter över 1 400 av president Aleksandr Lukasjenkos politiska motståndare bakom lås och bom.
Det har gått över ett år sedan det sista livstecknet från Maria Kolesnikova. Demokratiaktivisten dömdes 2021 till elva år i fängelse för sin roll i 2020 års massprotester mot Lukasjenko, som följde på ett presidentval riggat i den autokratiske ledarens favör. Kolesnikovas anhöriga tror att hon sitter isolerad i en av landets ökända straffkolonier, skriver The Guardian. Det senaste brevet till familjen, den 14 februari 2023, avslutade hon med orden ”allt kommer att bli bra”.
Minst 1 430 politiska fångar hålls för närvarande frihetsberövade i Belarus, enligt människorättsorganisationen Vjasna. Bland dem finns 2022 års fredspristagare Ales Bjaljatski och tidigare presidentaspiranten Viktor Babaryko.
Inte heller Svetlana Tichanovskaja, som leder den belarusiska oppositionen från sin exil i Litauen, har hört från sin fängslade make Sergej Tichanovskij på åtskilliga månader. I veckan rapporterade Radio Free Europe/Radio Liberty att deras fängslade reporter Igor Losik inte kontaktat sin familj på ett år.
De senaste åren har flera politiska fångar avlidit i brist på adekvat vård. Senast i veckan dog regimkritikern Igor Lednik i belarusiskt fängelse.
Söndagens parlamentsval är det första valet i Belarus efter protesterna 2020. Sedan dess har Aleksandr Lukasjenkos envälde ökat förtrycket gentemot befolkningen dag för dag. Aktivister, människorättsförsvarare, journalister och politiska motståndare förföljs, hotas, fängslas och torteras. Landet rasar på världens demokratiindex.
I parlamentsvalet är inga regimkritiska krafter tillåtna och utländska observatörer inte välkomna. Valet syftar enbart till att befästa Lukasjenkos järngrepp om makten, skriver den mellanstatliga demokratiorganisationen Idea i ett uttalande.
I januari skrev Lukasjenko under en lagändring som ger honom straffrättslig immunitet så länge han lever, rapporterar AP. Lagen förbjuder även oppositionella i exil att ställa upp i framtida presidentval.
Bakgrund: Massprotester slogs ned
Hundratusentals människor gick ut på Belarus gator under den andra halvan av 2020, sedan president Aleksandr Lukasjenko utropat sig som segrare i presidentvalet i augusti. Enligt de officiella siffrorna fick han 80 procent av rösterna, men valresultatet dömdes snabbt ut av oppositionen samt stora delar av omvärlden och Belarus befolkning.
Demokratirörelsen var den mest omfattande som har tagit sig uttryck i diktaturen, men maktapparaten kunde med stor hjälp från Ryssland slå ned protesterna. Oppositionella förgrundsfigurer tvingades välja mellan att lämna Belarus eller fängslas. Mängder av människor vittnade om hur intagna utsattes för tortyr och sexuellt våld vid då fullpackade anstalter i Minsk.
Aleksandr Lukasjenko har styrt den tidigare Sovjetrepubliken med järnhand sedan 1994 och hade länge balanserat mellan öst och väst för att slå vakt om sitt eget handlingsutrymme. Efter massprotesterna sällade han sig alltmer till Vladimir Putins läger och har därefter knutit allt starkare band med Ryssland.
Det mesta av det oppositionella arbetet har fortsatt utomlands. Toppolitikern Svetlana Tichanovskaja är förgrundsfigur i ett demokratiskt samordningsråd som verkar i exil.
Källa: TT, AP, The Guardian, Radio Free Europe/Radio Liberty, Idea (mellanstatlig demokratiorganisation), Vjasna (människorättsorganisation)
