Demonstrationerna över Europa hjälpte inte till att stoppa godkännandet av EU:s naturrestaureringslag, trots bondeprotester och en het debatt om maten och klimatet.
Lagen godkändes med knapp marginal av EU-parlamentet, där 329 ledamöter röstade ja, 275 röstade nej och 24 avstod. Bland de svenska S-ledamöterna fanns det stöd för lagförslaget.
En del av parlamentet, inklusive konservativa EPP och många ledamöter från mitten, hade invändningar mot förslaget. De var oroade över konsekvenserna för de gröna näringarna och äganderätten.
Lagen om återställning av natur och skydd för våtmarker och grönområden måste formellt godkännas av EU:s ministerråd innan den träder i kraft.
EU-kommissionen presenterade förslaget till lag i juni 2022 med syftet att främja återställning av natur och biologisk mångfald. Målet är att täcka minst 20 procent av EU:s land- och vattenyta med åtgärder år 2030 och att återställa alla ekosystem som behöver det år 2050.
Lagförslaget mötte stor oenighet bland EU:s medlemsländer och parlamentet innan en uppgörelse nåddes efter kompromissförhandlingar. Det handlar bland annat om att återskapa ängar och våtmarker, blanda upp skogar och skapa grönområden i städerna.
Det återstår nu att se om EU:s ministerråd ger det formella klartecknet som behövs för att lagen ska träda i kraft.
