Dödliga drönare förstör krigsmaskinens spelplan



I den pixliga, svartvita filmen dyker en fartygssiluett upp. Bilden skumpar, i takt med vågorna. När fartyget är nära bryts klippet, och ersätts av en enorm explosion.

Ukrainas ytdrönare är små, snabba och fyllda med hundratals kilo sprängmedel. De kommer i grupp om natten, och har de senaste åren blivit ryktbara i kriget i Svarta havet.

– De har lett till väldigt stora förluster för den ryska Svartahavsmarinen. Uppemot 20–25 procent av den totala styrkan ligger på havets botten, eller är försatt ur stridbart skick, säger Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Magura, en bevingad valkyrisk krigare i den slaviska mytologin, har blivit ett namn att lägga på minnet. Det är en av drönarvarianterna som Ukraina på egen hand börjat producera i stor skala de senaste åren.

– De tar i princip jetskis och förvandlar dem till fjärrstyrda, explosiva drönare, säger Bryan Clark, expert på sjökrigföring och autonoma system vid tankesmedjan Hudson Institute.

Ryssland har haft svårt att hitta en lösning på problemet, och har tvingats retirera österut.

– De är så låga i vattnet att de är svåra att träffa. Kulor och robotar funkar dåligt i vatten, och de går inte tillräckligt djupt för torpeder, säger Michael Bohnert, som forskar på maritima- och luftsystem på amerikanska tankesmedjan Rand.

### Flera lärdomar

Ukrainas framgångar har hävt Rysslands blockad av sjöhandeln, där exporten av spannmål är en ekonomisk livlina. Granholm konstaterar att ett handelsberoende land som Sverige på liknande sätt i en kris behöver kunna säkra sjöfarten för att hålla i gång den inhemska produktionen och försörjningen. Hotbilden har förändrats, påpekar han.

– Vi behöver en delvis annan marin än den vi har haft de senaste 20-25 åren. Den behöver ha längre räckvidd och uthållighet, samt kraftfullare, modernare vapen. Och den behöver vara större, säger han.

Enligt Clark är en uppenbar lärdom från Svarta havet att satsa på egna yt- och undervattensdrönare. Med dem kan Ryssland förhindras från att dundra ut och ta kontrollen över Östersjön, anser han.

– De kan i princip tvinga ryska styrkor tillbaka till sina hamnar.

Men på liknande sätt kan så klart Ryssland själv bygga ytdrönare som kan anfalla fiendefartyg.

– En konflikt i Östersjön kan snabbt förvandlas till en mängd drönare som skickas fram och tillbaka från båda sidorna, säger Bohnert.