Under Ubmejen Biejvieh förra veckan hölls en Livsmedelskonferens där samiska livsmedelsproducenter och representanter för kommuner och regioner möttes. Ett av samtalen under dagen handlade om krisberedskapen och vikten av tillgång till mat även vid krig och större kriser. Många kommuner saknar tydliga planer för hur maten ska levereras i en större kris.
Från rennäringen har det kommit förslag om att samebyarna ska vara en del av krisberedskapen. Vilhelmina kommun har redan tecknat ett avtal med samebyarna Vilhelmina norra och södra förra året. Nils Johan Labba, i Sametingets näringsnämnd, hoppas att fler kommuner ska följa deras exempel.
Labba betonar att renköttet borde utgöra en betydande del av krisberedskapen i Norrbotten och Västerbottens inland, där det är en lättillgänglig matkälla. Trots att rennäringen inte är den största köttproducenten i landet är den det i flera delar av Västerbotten och Norrbottens inland.
Även Annelie Grip Hansson, länsveterinär i Västerbotten, ser fördelar med att integrera rennäringen i krisberedskapen. Hon påpekar att livsmedelsberedskapen är svag i länet och att det är viktigt att snabbt utnyttja de resurser som finns tillgängliga.