Efter telefonsamtalet mellan Donald Trump, Ukrainas president Zelenskyj och Rysslands president Putin den 18 mars planerades det att införa ett 30 dagar långt stopp för attacker mot energiinfrastrukturen i kriget.
Trots detta bröt både Ukraina och Ryssland snabbt mot energivapenvilan och anklagade varandra för att ha brutit mot den.
Forskare tror på intresse för energivapenvila
Henrik Wachtmeister, forskare i globala energisystem vid Uppsala universitet, tror att både Ukraina och Ryssland har intresse av en energivapenvila.
Enligt honom skulle Ukraina få en viktig paus och mer tid för reparationer medan Ryssland verkar vilja ha ett stopp nu när Ukrainas förmåga att angripa inne i Ryssland har ökat.
Mål för attackerna skiljer sig åt
Rysslands attacker fokuserar på att slå ut energisystemet i Ukraina och försvaga dess försvar, medan Ukraina riktar sina drönare mot oljeraffinaderier och exportvägar i Ryssland för att minska deras oljeintäkter.
Trots att Ukrainas energisystem har tagit stora förluster ses det ändå som robust enligt Wachtmeister. Landet lyckades bland annat omställa sitt elsystem från det ryska till det europeiska mitt under invasionen av Ryssland den 24 februari 2022.
Ryssland gynnas mest av vapenvila
Enligt ukrainska energiexperten Oleksandr Khartjenko är det Ryssland som är den största vinnaren på en eventuell energivapenvila. Lyssna på hans resonemang och Henrik Wachtmeisters svar i klippet ovan.
