Aldrig tidigare har så få barn haft möjlighet att följa med sina mammor till skyddat boende som nu. Enligt riksförbundet Unizon var andelen barn på skyddade boenden förra året den lägsta som uppmätts. Totalt bodde bara 672 barn på de 42 skyddade boenden kopplade till Unizon, en nedgång som pågått under flera år trots en ökad efterfrågan på stöd från mer än 140 kvinno-, tjej- och ungdomsjourer.
Socialstyrelsens senaste utredning av landets 257 skyddade boenden visar också en minskning av antalet barn. Unizons ordförande Olga Persson understryker vikten av att barn inte blir kvar med våldsamma förövare under sina föräldrars skydd. En femtedel av jourerna rapporterar att barn tvingas stanna med förövaren, och många mammor tackar nej till platser eftersom deras barn inte får följa med.
Antalet kvinnor på boendena minskar också, men Persson fokuserar på barnens framtid. Hon hävdar att det förebyggande arbetet måste börja tidigt för att motverka att barn växer upp i en miljö präglad av våld, vilket ökar risken för att de själva blir utsatta eller dras in i kriminalitet.
Hon beskriver också nedgången som en ”perfekt storm,” orsakad av pandemins inverkan och kommunernas pressade ekonomi. Dessutom infördes en ny lag förra året, som bland annat har lett till att vissa boenden stängts, eftersom tillstånd nu krävs. Detta har medfört en större byråkrati, vilket försvårar för ideellt drivna verksamheter att anpassa sig.
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall betonar att den nya lagen tar särskild hänsyn till barn och att man arbetar för att stödja ideella organisationer ekonomiskt.
Unizon föreslår att staten inför en ”placeringspeng” för att täcka halva kostnaden för skyddade boenden, så att ekonomin inte ska vara ett hinder för våldsutsatta. Waltersson Grönvall är öppen för att diskutera detta förslag vidare.
