När lilla Esmeralda, kallad Lilla hjärtat, dog efter att ha flyttats från sitt familjehem utbröt en stor debatt om barns rätt till trygghet och vikten av att pröva deras rätt utifrån deras perspektiv, istället för enbart föräldrarnas rättigheter. Målet med placeringar i familjehem är att barnen ska kunna återförenas med sina föräldrar, men ibland är det inte en möjlig väg.
År 2022 infördes Lex Lilla hjärtat för att skydda andra placerade barn, med flera lagändringar som syftar till att förhindra att barn flyttas lättvindigt. För att ett barn ska kunna återföras till sina föräldrar krävs det att dessa har genomgått en ”varaktig och genomgripande” förändring.
Barnens rätt att få sin vårdnad prövad efter att ha bott i ett familjehem i två år tidigare lagstadgades också, vilket stärker deras ställning gentemot familjehemsföräldrarna. Det krävs domstolsprövning om socialtjänsten vill flytta barnet igen, oavsett om det är tillbaka hem eller till ett nytt familjehem.
Ministern: ”Inte valfritt”
Trots detta visar SVT:s reportage att alla familjehemsbarn inte får den tryggheten.
Kartläggningen visar att av nästan fem tusen barn som bott i samma familjehem i mer än två år, har endast 15 procent fått sin rätt prövad i domstol.
I Karlskrona har antalet utredningar ökat från en under 2023 till 14 under 2024.
– Det finns ett syfte med den här lagen, så det känns bra att vi kommit igång med arbetet så att de barn som behöver vårdnadsöverflytt får det, säger Helena Lithander, enhetschef på placeringsenheten.
Tjugo kommuner började arbeta enligt lagen först förra året, och en handfull kommuner uppger för SVT att de ännu inte har påbörjat sitt arbete med lagen.
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) reagerar starkt på detta.
– Att följa svensk lag är inte valfritt, vare sig för enskilda eller kommuner. Barn och unga har rätt till det stöd de behöver, och kommunerna måste följa det.
