I och med denna överenskommelse anser svenska politiker att Sverige uppfyller de krav som Nato väntas beslut om vid toppmötet i Haag nästa vecka. Detta innebär att medlemsländerna ska investera minst 3,5 procent av BNP i det militära försvaret och 1,5 procent av BNP i det civila försvaret.
Totalt 300 miljarder kronor
Utöver det försvarsbeslut som fattades av riksdagen i höstas innebär uppgörelsen en lånefinansierad upprustning av det militära försvaret på 250 miljarder kronor under de kommande åren.
Enligt uppgifter till SVT ska dessa pengar bland annat användas till att bygga ut markstridskrafter, köpa mer luftvärn och anskaffa ammunition. Det är dock oklart vilka förband som kommer att byggas ut och om nya förband kommer att sättas upp. Fortsatta samtal kommer att hållas om detta.
Samtidigt som satsningarna på det militära försvaret görs även en riktad satsning på civilförsvaret och den civila beredskapen. Denna omfattar 50 miljarder kronor och ska också lånefinansieras. I summan ingår investeringar i infrastruktur, viss sjukvård och beredskapslager, där syftet är att bygga ut lagren av livsmedel, medicin och drivmedel.
Ingen enighet kring finansiering
Sammanlagt handlar det således om 300 miljarder kronor, vilket alla riksdagspartier stöder. Dock råder det oenighet om hur finansieringen ska gå till. Åsikterna skiljer sig åt.
Tidöpartierna anser att kostnaden för dessa lån och den gradvisa övergången till anslagsfinansiering kan hanteras genom tillväxt och det ordinarie budgetarbetet. Socialdemokraterna har däremot föreslagit en särskild beredskapsskatt för att täcka delar av finansieringen.
Genom denna uppgörelse menar partierna att Sverige uppfyller de nya Natomålen. Samtidigt finns det flera frågor kring andra Nato-länder, där flera inte ens når upp till det nuvarande målet om två procent av BNP på försvarsutgifter.
Vid presskonferensen på torsdagen deltog finansminister Elisabeth Svantesson och försvarsminister Pål Jonson, samt företrädare för alla riksdagspartier.
Försvarssamtalen mellan partierna är avsedda att fortsätta, med fokus på hur satsningarna mer i detalj ska fördelas mellan olika områden.
