Dialog mellan ärkefiender om Nagorno-Karabach



Ett delvis förstört bostadshus i Stepanakert i Nagorno-Karabach. Det sägs att företrädare för Azerbajdzjan planerar att träffa armeniska separatister för samtal under torsdagen. Samtidigt kommer FN:s säkerhetsråd att mötas för att diskutera krisen under eftermiddagen.

Nagorno-Karabach, en bergig region med utbrytarstatus, skapar återigen rubriker sedan nya strider utbröt tidigare denna vecka. Trots att Nagorno-Karabach ligger inom Azerbajdzjans formella gränser domineras regionen nästan uteslutande av etniska armenier.

Azerbajdzjan inledde en militärinsats i tisdags efter att ha påstått att armeniska styrkor befann sig i utbrytarregionen, vilket Armenien har förnekat. På onsdag kväll hävdade Azerbajdzjans president Ilham Aliyev att landet hade återtagit kontrollen över regionen och att de armeniska separatisterna hade gått med på att lägga ned sina vapen. Enligt de armeniska separatisterna har minst 200 personer dödats i striderna.

Samtalen mellan Azerbajdzjan och det självutnämnda styret i regionen kommer att handla om bland annat total avväpning av Nagorno-Karabachs styrkor. Ryssland har hävdat att de var med och förhandlade fram vapenvilan onsdagen och president Vladimir Putin säger att ryska styrkor kommer att medla i samtalen.

Under torsdagseftermiddagen kommer FN:s säkerhetsråd också att akut mötas för att diskutera krisen. Den långvariga konflikten i Nagorno-Karabach har präglats av övergrepp från båda sidor. Det finns oro för en ny flyktingkris eftersom den armeniska befolkningen fruktar att de kommer att tvingas att lämna regionen.

Fakta: Svårlöst konflikt i Nagorno-Karabach

Nagorno-Karabach är ett bergsområde i södra Kaukasus som ligger inom Azerbajdzjans gränser men praktiskt taget är en utbrytarregion under Armeniens kontroll och har en huvudsakligen armenisk befolkning. Området har varit centrum för en territoriell konflikt mellan länderna i årtionden och två krig har utkämpats om området.

Under augusti och september 2020 dödades tusentals stridande under sex veckor. Ryssland agerade som medlare och förhandlade fram ett vapenstillestånd som innebar att Armenien tvingades ge upp delar av territoriet som de hade kontrollerat i årtionden. Samtidigt skickade Ryssland in fredsbevarande styrkor för att säkerställa fri passage mellan Armenien och Nagorno-Karabach genom den fem kilometer breda Latjin-korridoren.

I slutet av juni blossade dödliga strider upp igen i den länge omstridda regionen. Parterna anklagar varandra regelbundet för att bryta vapenstilleståndet. Baku och Jerevan har försökt att förhandla fram ett fredsavtal med hjälp av EU och USA, vilket har irriterat Ryssland.

Läs mer