Flera av de kritiserade föreståndarna för HVB-hem (Hem för vård eller boende), som har blivit ifrågasatta av socialtjänsterna, berättar för SVT att de ofta inte har fått tillräcklig information om barnens eller de ungas bakgrund och historia innan de blir placerade på hemmen.
En av de tillförordnade föreståndarna på Korpnästet, Christer Gustafsson Renlid, medverkar i SVT:s granskning och erkänner att problem kan uppstå om man inte har tillgång till all nödvändig information. Korpnästet har tidigare fått kritik från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för brister i bedömningen av lämplighet vid placering av nya ungdomar. Bedömningen bör inkludera ungdomens behov av vård och HVB-hemmet möjlighet att möta dessa behov, samt om det finns tänkbara risker för de barn och ungdomar som redan befinner sig där.
Gustafsson Renlid påpekar att de nätverk som ungdomarna ofta tillhör är starka och erbjuder mycket, vilket gör att det blir svårt för dem att bryta sig loss. Han betonar att de gör sitt yttersta för att få med all viktig information och att de inte har något intresse av att placera olämpliga ungdomar hos dem.
Det har förekommit både drogmissbruk och fall av misshandel på Korpnästet under de senaste åren. Det har även uppdagats att ungdomar har misshandlat andra intagna utan att personalen har uppmärksammat det. I somras blev två chefer på det tillhörande boendet Korpberget dömda för vållande till annans död efter det att en 19-årig pojke hade avlidit.
Gustafsson Renlid förklarar att de på Korpnästet gör sitt allra bästa för att bekämpa de ungas kriminalitet. Många av hemmen får kritik från IVO för att de har använt otillåtna begränsningar av ungdomarnas frihet, till exempel drogtestning utan samtycke, rumssökningar och beslagtagning av mobiltelefoner. Gustafsson Renlid anser dock att sådana åtgärder borde vara tillåtna.
Han menar att dagens lagstiftning gör det möjligt för ungdomar att ha vapenarsenaler på sina rum och beställa droger med sina telefoner utan att personalen kan agera.
