Naturskyddsföreningens analys visar att det automatiska systemet som Skogsstyrelsen använder för att upptäcka fridlysta arter i skogen har stora brister. Detta kan leda till att avverkning av värdefull skog sker trots att den innehåller fridlysta arter. Systemet missar nästan samtliga inrapporterade fynd av fridlysta arter i skogen och även skogsbrukets påverkan på vattendrag missas. Naturskyddsföreningen anser att detta strider mot miljölagstiftningen och har överklagat ett antal ärenden om anmälan av skogsavverkning.
När en skogsägare skickar in en underrättelse om avverkning till Skogsstyrelsen granskas den automatiskt i två steg. Kriterierna i den automatiska granskningen har successivt skärpts under de senaste åren och är nu mycket snäva. De kriterier som måste vara uppfyllda för att systemet ska reagera är att arten ska vara beroende av skog, observationen är gjord i närheten av avverkningen och att arten häckar i området.
Naturskyddsföreningen har analyserat åtta fågelarter som är nationellt rödlistade eller upptagna på bilaga 1 till fågeldirektivet och påverkas negativt av trakthyggesbruk. Deras analys visar att det automatiska systemet inte tar upp hur en avverkning bidrar till försurning, migrering av kvicksilver eller förlust av biologisk mångfald i och i närheten av vatten.
Fridlysta arter i en skog är ingen garanti för att den får stå kvar, och Naturskyddsföreningen har uppmärksammat bristerna i Skogsstyrelsens automatiska granskning av fridlysta arter för att förhindra avverkning av värdefulla skogar.
