Tidigare hade Marie aldrig hamnat hos Kronofogden. Foto: Vilhelm Stokstad/TTFörhållandet var aldrig särskilt bra.Men Marie hade inte trott att det skulle bli än värre när hon lämnade det.För då började det ekonomiska våldet.– Jag kommer att dö med stora skulder, säger Marie.Våld kommer i många olika skepnader.Den form som är enklast att definiera är den fysiska, det som lämnar blåmärken och tydliga skador.Men våld kan också vara ekonomiskt och orsaka skulder som inte ens en livstid räcker till för att betala av.Marie har det senaste året fått lära sig allt om den typen av våld, ett slags våld som hon tidigare inte ens hade hört talas om och som det enligt experter finns alldeles för låg kunskap om i Sverige.– Jag är mamma och jag har barnbarn. Jag har aldrig haft med Kronofogden att göra förut. Jag har aldrig köpt något på avbetalning i hela mitt liv. Det är enormt pinsamt att nu plötsligt ha stora skulder, säger Marie.”Jag kraschade”Hon är en vanlig medelålders kvinna som bor i en vanlig svensk stad med ett vanligt jobb. Just nu är hon dock sjukskriven på grund av stress. Kampen mot exsambon har tömt henne på all kraft.– Jag har bott hemma hos vänner sedan jag lämnade honom, det har gått över ett år. Jag har tagit extra pass på jobbet för att få ihop lite extrapengar. Till slut gick det inte längre, jag kraschade. expand-lefthelskärmMarie drömmer mardrömmar om ex-sambon. Genrebild. Foto: Staffan Löwstedt/Svd/TTEkonomiskt våld:• Ekonomiskt våld handlar om att skaffa sig makt och kontroll över en annan människa genom ekonomiska medel. I en nära relation kan det ta sig uttryck i att en part har kontroll över bådas ekonomi, att en part inte tillåts ha eget bankkonto eller eget bankkort. • Andra sätt är att skuldsätta den våldsutsatta, genom lån eller obetalda fakturor, att fördröja bodelning vid en separation så att den utsatta parten inte får tillgång till sitt kapital. • Ekonomiskt våld kan innebära att den som utsätts för våld helt saknar ekonomiska möjligheter att lämna relationen. En mycket utsatt grupp är de äldre kvinnor, som på grund av pensionssystemet lever som fattigpensionärer och inte kan överleva på den egna pensionen.(Källa: kvinnojouren Lund)Läs merMarie träffade sin exsambo för drygt tio år sedan genom gemensamma vänner.Han var charmig. Marie säger att han kan prata omkull nästan vem som helst. Men när de var ensamma hemma i huset som de snart köpte tillsammans kunde hans humör helt slå om menar Marie.– Han var lite som doktor Jekyll och mr Hyde. Det kunde vara någon skitsak som utlöste det. Att hans cigaretter var slut eller att jag dukat med fel bestick. Då kunde han skrika och slå i väggar, säger Marie.”Tar aldrig slut”Ofta skedde utbrotten i samband med att exet drack alkohol, något Marie började märka att han konsumerade allt mer. Vid några tillfällen riktade sig våldet mot Marie säger hon.– Skulle jag sammanfatta allt så han har gjort blåmärken på mig, han har varit verbalt elak och han har skrämt mig. Men det här eftervåldet är ännu värre för det tar aldrig slut.Under bråken hemma i huset kunde exet ofta utropa: ”Men dra då om det inte passar.”2022 gjorde Marie just det.Hon packade en väska med det nödvändigaste och gav sig av, hem till en kompis soffa.Tillfälligt, trodde hon då. Hon antog att hon och exet efter separationen skulle sälja huset som de ägde hälften var av så att hon kunde köpa sig en ny bostad, men så har det ännu inte blivit.– Jag tror att han till en början trodde att jag skulle komma tillbaka hem. Men när han insåg att jag faktiskt hade lämnat honom på riktigt så började en ny typ av våld och kontroll, säger Marie expand-lefthelskärm”Det är som att han håller mitt bohag gisslan”, säger Marie. Genrebild. Foto: Fredrik Sandberg/TT”Rädd för honom”Turerna som följde separationen är många och har involverat dyra advokater och upprepade myndighetskontakter. Exet har enligt Marie saboterat alla försök till försäljning av huset, något även en mäklare vittnat om. Marie berättar även att han försvårar alla möjligheter för henne att hämta hennes möbler och arvegods som fortfarande är kvar i bostaden som hon inte längre har fungerande nycklar till.– Det är som att han håller mitt bohag gisslan. Några av mina saker har han kastat ner i sopsäckar och ställt ut på tomten, men mina möbler har jag inte fått, säger Marie.Situationen är så infekterad att de överhuvudtaget inte kan kommunicera med varandra.– Ja, jag är rädd för honom för han har ju visat att han är kapabel att skada mig.Marie säger att hon känner sig väldigt maktlös. De gånger hon polisanmält exet har anmälningarna lagts ner. Hon har sökt hjälp hos myndigheter men upplever att det inte finns något de kan göra.– Jag vet inte varför han gör så här. Det känns som att han vill hoppa från en klippa och dra mig med sig i fallet, bara för att jävlas med mig. För att visa att man inte lämnar honom ostraffat, säger Marie.”Ett liv med skulder”Det som hänt har förutom att krascha Maries privatekonomi även förändrat henne som människa. Hon säger att hon är mer misstänksam idag. På nätterna dyker exsambon upp i hennes mardrömmar.– Jag försöker hålla en glad min utåt men egentligen är jag väldigt ledsen. Det här har satt djupa spår.Nyligen släppte Stadsmissionen en rapport om att den dolda hemlösheten ökar i Sverige. En av kategorierna är ensamstående kvinnor med barn som lämnat ett destruktivt förhållande. Som har jobb men ingen långvarig bostad.Marie känner igen sig i det, så har hon levt sedan 2022. – Jag vet inte var eller när det här kommer att sluta. Med ett liv fullt med skulder, så mycket vet jag i alla fall.Fotnot: Marie heter egentligen någonting annat.
