Artikeln handlar om regeringens utredare som redan har ett färdigt lagförslag om ansiktsigenkänning med AI i realtid som följer EU:s nya regler. Förslaget behöver dock kompletteras innan det kan läggas fram. Rikspolischefen Petra Lundh berättar att polisen ibland har en bild på den troliga utföraren av ett brott men inte kan hitta personen, och att användningen av ansiktsigenkänning skulle göra stor skillnad i utredningar av grova brott som mord och mordbrand.
Enligt EU:s regler blir det tillåtet att använda ansiktsigenkänning för att leta efter misstänkta för grova brott. Lundh menar att integritetsriskerna med AI-igenkänning måste vägas mot nyttan för polisen och att åtgärden också kan vara tillfällig och justeras vid behov.
I artikeln tas också ett påstått samarbete mellan svenska gängkriminella och Iran som misstänks ligga bakom attacker mot Israels ambassader i Stockholm och Köpenhamn upp. Lundh säger att även om sådana kopplingar inte är bekräftade visar det på allvaret i brottsligheten i landet.


