De senaste dagarna har koranbränningarna återigen kommit i fokus efter mordet på Salwan Momika. Under 2023 var han inblandad i en serie koranbränningar som ägde rum runt om i Sverige.
Reaktionerna från flera muslimska länder var starka. Våldshandlingar inträffade vid svenska beskickningar utomlands och terrorgrupper uppmanade till våld i Sverige. Dessutom försenades den svenska Natoprocessen på grund av kritik från Turkiet.
Koranbränningarna ledde också till en debatt i Sverige om yttrandefriheten. En del, inklusive justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD), menade att att bränna heliga skrifter är en viktig del av yttrandefriheten.
Tillsättande av utredning
På grund av säkerhetskrisen tillsatte regeringen en utredning för att undersöka möjligheten att förbjuda koranbränningar. Utredningen blev klar förra sommaren och presenterade flera förslag, inklusive att ge polisen rätt att stoppa offentliga sammankomster om de utgjorde ett hot mot svensk säkerhet, vilket direkt kopplades till koranbränningarna.
Nu när Sverige är medlem i Nato och uppmärksamheten kring manifestationer har minskat, känner regeringen inte längre samma press som när utredningen inleddes.
På vänt
Även om alla remissvar har kommit in sedan november har regeringen inga planer på att lägga fram en proposition i riksdagen under våren. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) prioriterar andra lagförslag och det är oklart när eller ens om ett lagförslag kommer att presenteras.
Med tanke på att kopplingen till Natomedlemskapet inte längre är aktuell har sådana aktioner förlorat sin politiska betydelse och nyhetsvärde. Kritik mot delar av utredningens förslag från flera remissinstanser och Sverigedemokraternas motstånd mot att förbjuda koranbränningar med hänvisning till yttrandefriheten är också bidragande faktorer till regeringens tvekan.
Gunnar Strömmer talar nu hellre om att ha en ”författningsberedskap”, det vill säga att ha ett lagförslag redo för snabb lagstiftning om koranbränningar skulle bli vanliga igen, snarare än att införa ett förbud. Det tyder på hur regeringen betraktar frågan.
Förslaget om förbud verkar alltså för närvarande vara nedlagt.
