Förra året den 10 augusti blev en man i 50-årsåldern skjuten till döds i sitt hem i Skurup. I en framställan som gjordes av åklagaren under tisdagen pekades två personer ut som ansvariga för mordet, samt ytterligare två som medhjälpare. Eftersom samtliga misstänkta var 14 år vid tillfället kan de inte fällas till straff i domstol. Istället kommer de att bli föremål för en så kallad bevistalan, där frågan om skuld avgörs i rätten.
Skuldfrågan ligger sedan till grund för vilka sociala åtgärder som ska vidtas, enligt Jerzy Sarnecki. Det innebär inte att de får fortsätta begå brott ostraffat, utan det kan leda till långvarig behandling.
Ökning av ärenden
Antalet ärenden har ökat dramatiskt sedan lagen ändrades år 2023, enligt kammaråklagare Maria Franzén. Åklagare måste nu lägga fram bevistalan under vissa omständigheter, vilket har resulterat i en kraftig ökning av ärenden förra året, från ett tidigare snitt på knappt tre ärenden per år till 38. Maria Franzén tror att ökningen kan vara en kombination av lagändringen och att barn under 15 år allt oftare är involverade i allvarlig brottslighet.
Statistiken från Åklagarmyndigheten tyder på att ökningen kommer att fortsätta under 2025, med 19 ärenden bara under det första kvartalet. Trots detta pekar Jerzy Sarnecki på att ungdomsbrottsligheten generellt sett minskar i Sverige sedan flera decennier tillbaka.
Skeptisk till sänkt straffålder
Den straffmyndiga åldern har varit föremål för diskussion i Sverige, med förslag att sänka den till 14 år under vissa omständigheter. Jerzy Sarnecki är dock tveksam till detta och påpekar att i Danmark ökade brottsligheten när åldersgränsen sänktes till 14 år. Istället förespråkar han riktade åtgärder mot både barnen och deras familjer, samt att straffa fler av de som anstiftar brott inom gängen.
Jerzy Sarnecki menar att Sveriges situation är unik i Europa och mycket komplex, vilket gör det svårt att hitta rätt åtgärder.
