I Sverige släpper dränerad torvmark ut cirka 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter varje år, vilket är nästan lika mycket som trafiksektorn.
Markernas utsläpp kan dock minskas genom återvätning, en fråga som klimatministern har lyft fram som väsentlig. Regeringen har aviserat satsningar på återvätning för 3,7 miljarder kronor fram till år 2030 och har gett Naturvårdsverket i uppdrag att minska regelbördan för markägare.
Beslut som har gett resultat, med ökad areal av återställda våtmarker.
– Vi ser ju en ökad åtgärdstakt absolut, och det beror ju på att regeringen har satsat mycket på våtmarksarbete de senaste åren, säger Karin Glaumann, våtmarksstrateg på Naturvårdsverket.
Två promilles utsläppsminskningar
Klimateffekten är dock begränsad. Enligt nya siffror från Naturvårdsverket resulterade fjolårets återvätning i en total utsläppsreduktion på cirka 10 000 ton koldioxidekvivalenter, eller ungefär 0,02 procent av Sveriges totala territoriella utsläpp 2023.
För att klimatvinsterna ska öka krävs att fler markägare väljer att återväta sin mark. Naturvårdsverket anser dock att det är orealistiskt att helt stoppa utsläpp från dränerad torvmark och ser inte återvätning som en stor klimatlösning.
– Återvätning är ju inte ensamt lösningen på klimatproblemen, utan en pusselbit, säger Karin Glaumann.
Nöjd minister – trots liten effekt
Det finns dock flera fördelar med åtgärden: återvätning kan genomföras snabbt, minskar utsläppen omgående, och är relativt kostnadseffektiv jämfört med andra åtgärder. Dessutom gynnar det den biologiska mångfalden.
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) uttrycker sig positivt om resultaten, trots den begränsade klimateffekten.
– Jag är övertygad om att detta kan bli en betydande del av klimatarbetet när fler våtmarker återvätas, att medvetenheten ökar och att det blir enklare att genomföra åtgärder.
