Siamak Namazi och Ahmadreza Djalali, som tidigare gick promenader tillsammans i Evinfängelset i Teheran, har nu en delad historia av oro och kamp. Namazi, som frigavs 2023, uttrycker sin bekymmer för Djalali som fortfarande sitter fängslad och riskerar sitt liv.
Tillsammans med 20 andra fångar har Namazi skickat ett brev till Sveriges statsminister, där de föreslår ett byte av svensktillverkade sårförband mot Djalali. Han påpekar att Sveriges exportstopp av dessa förband kan vara anledningen till att Djalali inte släpps.
Djalali lider av svår sjukdom och utan behandling kan det leda till livshotande konsekvenser. Namazi betonar att ett avvisande av detta byte skulle kosta Iran mycket, samtidigt som Sverige har mycket att vinna.
Namazi är kritisk till Sveriges agerande när Djalali lämnades kvar under tidigare fångutbyten. Djalali, en läkare, har alltid ställt upp för andra fångar, och Namazi har försökt stödja honom genom att vilja gå på promenader och prata om familjen. Men Djalali känner sig som en börda.
En gång, i ett försök att muntra upp Djalali, frågade Namazi vad de skulle göra om de stötte på den dömmande domaren. Djalali svarade med att han som läkare skulle rädda domarens liv om han skulle drabbas av en hjärtattack.
Djalali har inte fått den medicinska vård han behöver och drabbades av en hjärtattack förra året. I bakgrunden av deras berättelse finns en tragisk fakta: Djalali har dömts till döden i Iran på vad han menar är falska spionerianklagelser. Han har tillbringat nästan nio år i Evinfängelset, där hans hälsa har blivit kraftigt försämrad.
