Ministerns privata kalender var tillgänglig på nätet.


Enligt Aftonbladet har vem som helst kunnat skriva in Carl-Oskar Bohlins Gmail-adress i Googles kalender och då kunnat se några av de mötesinbjudningar som ministern har fått. Både digitala, där även lösenordet gått att få fram, och fysiska möten där exakt adress angivits i flera fall.

Både Fredrik Blix och David Lindahl, forskare inom cybersäkerhet vid FOI, menar att i den mån informationen utgör en risk handlar det i sådant fall främst om ministerns personliga säkerhet.

– Om han skulle ha en hotbild mot sig och det framgår exakt var han kommer befinna sig vid en viss tidpunkt så ökar ju risken, det gör det. Men underrättelsevärdet i sådan information torde vara lågt och jag ser ingen risk gällande rikets säkerhet, säger David Lindahl.

– Carl-Oskar Bohlin har ju varit på många olika evenemang där det varit tillkännagivet att han ska medverka, så jag tror inte just det här medför några större risker, säger Fredrik Blix.

Bohlin: Använder inte kalendern

Efter Aftonbladets publicering skriver Carl-Oskar Bohlin på X att han inte använder kalendern i fråga, och att den inte innehåller hans faktiska åtaganden.

”Aftonbladets så kallade gräv fokuserar på enskilda kalenderförfrågningar som skickats till en kalender jag inte nyttjar”, skriver han och påpekar att vissa inbjudningar som nämns är över fem år gamla.

Ministern skriver dock att kalendern ”givetvis” inte ska ligga öppen ändå och att det kommer åtgärdas snarast.

”Med det sagt är det ohederligt att beskriva denna kalender som att den har något som helst att göra med vad jag har för mig om dagarna, än mindre att den utgör en möjlighet att kartlägga mina åtaganden eftersom mina faktiska åtaganden inte finns i denna kalender.”

SVT har sökt Carl-Oskar Bohlin.

”Hur mycket kan vi lita på Google?”

David Lindahl påpekar att personer med ett säkerhetsvärde, som exempelvis nationella politiker, överlag bör bli bättre att applicera samma säkerhetstänk i privatlivet som i tjänsten.

– Vi blir mer och mer slentrian-beroende av utländska tjänster, men hur mycket kan vi lite på företag som Google egentligen? En helt vanlig privatperson utan hotbild behöver inte tänka på det, men som exempelvis riksdagsledamot är det en annan sak.