Under påskhelgen 2022 besökte Rasmus Paludan, partiledare för det danska högerextrema partiet Stram kurs, flera svenska städer för att offentligt bränna koraner. Detta ledde till våldsamma upplopp och skadegörelse, främst riktat mot polisen.
I maj 2022 lämnade Sverige och Finland in en ansökan om att bli medlemmar i Nato. För att Turkiet skulle godkänna deras inträde i Nato skrevs ett avtal där de två senare länderna åtog sig att bland annat bekämpa terrorism.
I januari 2023 hängdes en docka föreställande Turkiets president Recep Tayyip Erdogan upp i fötterna utanför Stockholms stadshus. Detta ledde till att Erdogans talesperson kritiserade svenska myndigheter för att inte ha tagit nödvändiga åtgärder mot terrorism. Senare samma månad brände Rasmus Paludan en koran i närheten av Turkiets ambassad i Stockholm, vilket resulterade i protester i Turkiet och flera andra länder. Sveriges ambassad i Turkiet stängdes tillfälligt under protesterna. Ytterligare koranbränningar ägde rum under våren, som ledde till att flera länder kritiserade Sverige och kallade tillbaka sina ambassadörer.
I juli 2023 fick Sverige godkännande från Turkiet att bli medlem i Nato. Samtidigt fastslog FN:s människorättsråd att det var kränkande och provokativt att bränna en koran. Reaktionerna från muslimska länder fortsatte, och demonstrationer och protester ägde rum. Iraks regering bröt alla diplomatiska kontakter med Sverige och förbjöd affärer med svenska företag. Andra länder krävde att svenska sändebud och ambassadörer skulle utvisas.
Sammanfattningsvis ledde koranbränningar och andra provokationer till våldsamma upplopp, diplomatiska kriser och kritik från olika länder och FN. Detta illustrerar spänningar och konflikter relaterade till religionsfrihet och yttrandefrihet i Sverige och internationellt.
